Bra att veta...

ALLEMANSRÄTTEN

Inte störa, inte förstöra är en grundregel för allemansrätten. I vår svenska natur får vi röra oss fritt en rättighet som även innebär ansvar. Vi får plocka blommor, bär och svampar – men vissa arter kan vara fridlysta och får därmed inte plockas.

Vi får bada, tälta, cykla, vandra, färdas med båt, göra en lägereld och annat som hör friluftslivet till – men vi ska inte göra skada på naturen.

Allemansrätten är en förmån och en frihet som är beroende av att vi är varsamma och värnar om naturen. Det är inte tillåtet att skada djur, växter eller mark och vi måste visa hänsyn till markägare och andra människor som vistas i vår natur.

Särskilda regler som begränsar allemansrätten kan gälla i skyddade områden, till exempel i vissa naturreservat, nationalparker eller djur och växtskyddsområden.

Det kan även finnas regler kring att hundar ska vara kopplade.

Motorfordon får inte köras på barmark utanför väg och gäller även för den som äger marken eftersom lagstiftningen är till för att skydda naturen.

I Sjöar och vattendrag krävs som regel fiskekort och det är viktigt att du tar reda på vad som gäller innan du ger dig ut på fisketur..

Läs mer om vad som gäller här>>>

BESÖKARE I RENSKÖTSELOMRÅDET VILHELMINA NORRA SAMEBY

Att vistats i fjällen är en vacker upplevelse och kan kännas som en oändlig vildmark. Något vi måste komma ihåg är att vi aldrig är ensamma när vi rör oss i naturen, utan en betesmark och en arbetsplats för renskötande samer. Renen är ett vandringsdjur som rör sig efter sina inre kompasser och den nedärvda vandringslusten och på våren är vajorna först till fjällen för att föda sina kalvar. Vajan har en längtan till den plats på fjället hon själv föddes, för att föda sin egen kalv.

Under sommaren betar renen i fjällen och äter upp sig efter en tid nere i vinterlandet, och behöver då lugn och ro för att klara kommande vinter.

Under hösten är det dags för första slakten och samlingsarbetet för flytt till vinterlandet pågår, därefter flyttar renarna ner till vinterlandet där de uppehåller sig under vintermånaderna.

Under våren återvänder renarna till fjällen och under april–maj varje år är det kalvningstid för renar, speciellt dräktiga vajor är extra känsliga för störningar, redan på stora avstånd från människor. Därmed är det olämpligt att vistas i områden som kallas för kalvningsland, där kalvarna föds och uppehåller sig som små.

Människor på skidor, cykel eller som vardrar kan ibland röra sig väldigt tyst och kanske inte direkt märks. När renar känner sig hotade finns då en risk att de flyr och lämnar sina nyfödda kalvar. Kalvarna är då fortfarande för små för att hinna med och kan överges av de vuxna renarna vid flykt. Vuxna renar kan röra sig flera mil i sin flykt och ta sig över strömmande vatten som kalvar inte klarar av att passera.

Tänk på

Undvik att vistas i fjällen under kalvningstiden i maj, då du lätt kan störa de kalvande vajorna.
Håll hundar kopplade! Renarna tror att hundarna är rovdjur, och kan bli stressade.
Gå aldrig rakt emot betande renar, om de står i din tänkta vandringsväg – gå runt dem eller sätt dig ner och betrakta.
Om du råkar hamna mitt i en rendrivning, sätt dig ner och var ”osynlig” tills dom passerat.
Om möjligt, följ markerade leder i största mån.
Du kan alltid fråga någon ur samebyn om aktuella förhållandena.
Visa hänsyn till djur, natur och andra som vistas i här!

Kan du se en ren i ögonen är du för nära :)

Kontaktuppgifter:

Norra sidan Vojmån/Vardofjäll: Ante Baer 070 813 69 43

Södra sidan Vojmån/Marsfjällen: Erik Omma Poggats 073 093 20 56, Mattias Fjellström 0722004793

Ordförande Vilhelmina Norra Sameby: Jonas Stinnerbom 070-662 96 57

TIPS INFÖR VANDRINGEN

1. VÄLJ RÄTT UTRUSTNING

Välj lätta kläder som skyddar mot vind och väta, och
som andas när ni blir varma. Kläderna bör kunna bäras
i era skikt för att enkelt anpassas till väder och vind.

2. MEDDELA FÄRDVÄG OCH BERÄKNAD ÅTERKOMST

Det är viktigt att någon känner till er planerade färdväg och när ni räknar med att komma tillbaka. Berätta för en vän, en släkting eller någon annan som kan slå larm om ni inte skulle återvända som planerat.

3. ANPASSA FJÄLLTUREN EFTER VÄDRET

Vädret kan slå om hastigt i fjällen. Ta del av lokala väder- prognoser via radion, webben eller Fjällsäkerhetsrådets och SMHI:s telefontjänst på 0771-23 11 23. Respektera alltid utfärdade fjällvädervarningar.

4. FÖLJ MARKERADE LEDER

Det finns hundratals mil markerade leder i fjällen, med bland annat avståndsmarkeringar, övernattningsstugor och hjälptelefoner. De festa gör klokt i att följa lederna, det gör det enklare att hitta och är ett säkrare alternativ om ni av någon anledning skulle behöva hjälp. Tänk på att röda kryss markerar vinterleder, som inte alltid är lämpliga att följa på sommaren.

5. TA MED KARTA OCH KOMPASS

Se till att ha med en karta som är aktuell. Kompass behövs framförallt utanför markerade leder. Användning av kompass kräver dock kunskaper. Använd gärna GPS, men tänk på att batterier laddas ur snabbt när det är kallt.

6. RÅDFRÅGA ERFARNA MÄNNISKOR

Människor som ofta vistas i fjällen kan ge viktig information. Ta kontakt och ställ frågor om vägval, vattenstånd, broar och annat som underlättar er planering.

Källa: www.fjallsakerhetsradet.se