Irene Lundkvist, uppvuxen i Svallgonäs två mil från Kittelfjäll berättar om 40-talets krigsjular. I byn fanns inte någon el. I ladugården hade de en häst, några kor, får, getter och höns och maten lagades på vedspis. Till jul så skulle huset skuras. Grisen hade slaktats och skinkan kokades dagen innan julafton.
Även lutfisken var klar och det fanns saltat kött av kalv. Vid tretiden på julafton togs granen in och den kläddes med bollar, flaggor och fåglar med vippande stjärtar. De levande ljusen skulle brinna hela helgen. När granen var klädd var det dags för julkaffe och då kom också tomten. När kaffet och julklappsutdelningen var klar förbereddes det för julmaten. Julbordet dukades vid åttatiden med den stora skinkan mitt på bordet. Där fanns även bruna bönor med stekt fläsk och korv, revbensspjäll, hembakat bröd, hemkärnat smör och kärnfil med riven getmese och vispad grädde.
Samiska traditioner i Vapstens sameby
Från Vapstens sameby berättas om julseder från början av 1800-talet. Till julen städades kåtan och golvriset byttes ut mot nytt. Det var också viktigt att yxan skulle ställas med skaftet nedåt vid vattenkällan, för att inte juolesvinie skulle förorena vattnet. Ved ordnades och en ren slaktades och på julaftonens eftermiddag slutade de arbeta och tvättade sig och tog på sig sina renaste kläder. Julmåltiden dukades fram med ost, smör, torrfisk, torrkött och frusen mjölk. Nu skulle lugn och frid råda.
Läs mer om våra lokala jultraditioner hos Henriksfjälls Bygdemuseum
Kittelfjäll 274 • 923 95 Kittelfjäll • Sweden
1.jpg)
All rights reserved Kittelfjäll Utveckling AB
